Det finns ett liv framför dataskärmen och så finns det ett annat liv bort om dataskärmen. Den senaste tiden har jag varit på flera sociala tillställningar där försök till att kombinera dessa har gjorts, det är allt ett lustigt försök! Alla gäster samlas i soffan för att tillsammans läsa de senaste statusuppdateringarna på FB. Hur humoristiskt är det inte? Istället för att uppdera varandra om sina egna statusar face to face kan man ju sitta i soffan tillsammans (eller om man är riktgt välutvecklad i vårt invecklade samhälle, framför varsin egen skärm och telefon) och därvia läsa den andras status. Är det inte lite ironiskt…eller? Jag mummlar dock varken åt det ena eller det andra för jag är mitt i smeten själv.
Är det inte månne så att den stora enorma frihet och möjlighet som vi människor idag har för oss in i ett allt större fångenskap? En av de många många saker jag har läst under min studietid som jag faktiskt kommer ihåg läste jag i en av mina första tentböcker på ÅA. Där målades en fin bild upp av hur samhället fungerar. Vårt samhälle har byggt upp en klar väg för alla att gå på, men inte alla vill gå på den. Vissa väljer att vika av, försöker göra en egen väg åt sig, detta resulterar dock alltid i att personen går av vägen, in i risiga och taggiga snåren och kommer slutligen ut på den förutbestämda vägen som den försökt fly ifrån. Det enda som är skillnaden mellan den personen och alla andra är att personen har lite mera sår. Så många gånger kan livet kännas så och troligtvis känns det inte mindre så även om dagens människa har ”oändliga möjligheter att välja sin egen väg”. Inget nytt under solen idag, men några flummiga tankar som rinner ur mig då jag egentligen borde ha gått och sova för länge sen.
Julia, oförståndig rebell som sitter uppe för länge på natten.











